Vilse i skogen

                                             
Det var en gång en kille som bodde i ett fint.Hus han var rik och va ihop med sin fru.Hans fru och han hade bråkat så mycket sista tiden så mannen bestämde sig för att göra slut. Efter veckan han hade gjort slut har han ångrat vad han hade gjort. Han gick ut i skogen för att han tänkte att han behövde lite luft.


Han gick längre och längre in i skogen och till slut visst han inte vad han var . Så han ropade:
-Hjälp hjälp!!!!!
Ingen hörde honom.Han hittade ett hus som var brunt:
-Det såg ganska gammalt ut, Sa han.Det var ett brunt litet hus med grästak och skorsten han knackade på det kom ut en gammal gumma som såg ut som en häxa.
- Hej sa han med osäker och lite skakig röst han var lite rädd.Hon sa
-hej vill du komma in till mig och äta bulle och dricka ?
-jag vet inte!
Sa han med osäker röst!
-Jag ska vidare! Sa killen
Egentligen så skulle han ingenstans men han var ju lite rädd.
-  Kom igen en snabbis bara?
- Jaha ok Sa han.Han gick in iden lilla stugan och satte sig vi ett litet bord med blommig duk hon gick in i köket och satte på kafé och värmde upp lite bullar på ett fat När kaffet var klart så hällde hon i ett medel i den ena muggen som var till han det var gift!!!.Hon kom ut från köket med bullar och kaffet .När han hade ätit klart sa han :
-Tack så mycket för fikan den var jätte god.
Han gick ut från stugan och sa:
-hejdå
Han gick vidare i skogen och försökte hitta hem men det kändes som att han var i en labyrint.Efter en liten stund kände han att han blev lite snurrig och ramlade ihop på marken.Det var en häxa som han var hos. han hade blivit förtrollad av det hon la i kaffet. Häxan skrattade ondskefullt .


Han hade svimmat.När han vaknade så stog det ett troll och kollade på honom nyfiket:
-Hej, Sa trollet:
-Eh hej, sa killen
-Är du ett troll? Frågade killen
-Ja, sa trollet
-Men vad heter du då? Sa killen
-Jag heter Ruben, sa Trollet
-Vad har hänt? Sa han också
- Inget särskilt, sa killen.
- Okej bra, sa Ruben.
-Ska vi gå hem till mig ,Sa Ruben.
- Ja visst  ,sa killen

Så levde dom lyckliga i alla sina dagar.

Ida