torsdag 30 januari 2014

Sagan om Alex

För länge länge sedan var det en pojke som hette Alex. Han hade förlorat sin farbror i en strid mot draken Ferno. Ferno var en svart jättestor drake som sprutade eld och hade tre huvuden. 

Det var en helt vanlig dag i staden Sionsien. Alex var vaken och hjälpte sin morfar med att skörda. Varje dag tänkte han på sin döda farbror. En dag så bestämde sig Alex för att bekämpa Ferno. Han kom ihåg svärdet i källaren som hans farbror hade givit till sin kompis Kim som senare gav det till Alex. 

Alex gick ner i källaren och hämtade svärdet. Det lyste i mörkret och han förstod att det var något speciellt med svärdet. Han skrev en lapp till sin morfar där det stod att han skulle ut på en resa. När han kom ut i skogen så hörde han något och han tog upp svärdet. Alex gick mot det stället där ljudet kom från. Då svischade en pil förbi honom. Den satte sig i ett träd bakom Alex. En tjej kom fram mellan träden följd av ett lejon. 
Alex blev rädd och skrek det var ett lejon bakom henne.
-Jag vet,sa tjejen. Det är min vän.
Alex frågade vad hon hette.
- Jag heter Alexandra sa hon och min vän heter Silver.

Alexandra frågade vart Alex var på väg. 
- Jag ska hämnas min farbror svarade Alex. 
- Vad har hänt din farbror frågade Alexandra. 
- Han blev dödad av Ferno. 
- Åh jag hatar den Draken, han är så elak. Jag följer med sa Alexandra irriterat. Det är inget hellre jag vill än att döda honom.
- Okej sa Alex glatt och tänkte skönt att få lite hjälp med resan. 
- Ska vi bege oss mot honom frågade Alex. 
- Ja, sa Alexandra.
På vägen mot Ferno hörde de någon som skrek på hjälp.
-Hjälp. hjälp skrek en farbror i en glänta. Han var fastbunden vid en påle. 
-Vad har hänt? frågade Alex. 
-En jättestor muterad pratande krokodil. Då hörde Alex ett vrål han vände sig om och såg en jättelik skepnad som vällde upp mellan träden. Silver röt.
- Den är här sa farbrorn.
-Silver! ropar Alexandra. Buss på!
Silver rusade mot krokodilen.
Silver hoppade mot krokodilen och han bet  krokodilen i magen. Blod strömmade ut och krokodilen föll i hop han var död
- Tusen tack sa farbrorn.Vad heter ni då?
-Alex sa Alex. 
-Jag heter Alexandra sa Alexandra.
-Dags att bege sig hemåt sa farbrorn. 
-Vi ska också gå sa Alex. Dom tog farväl och gick vidare längre och längre in i skogen. Sen var de framme   vid Fernos grotta. 
-Vi går in sa Alex.
Det droppade vatten från grottaket. De hörde frustande längre in. När de kom längre in i grottan var det som i underjorden. Det var sten,lava och stalaktiter i taket. Längst bort i hörnet sov Ferno. Alexandra sköt en pil i hans huvud. Han vaknade och vrålade av smärta. 
Alex hade en plan. Han skulle locka ner Ferno i lavan och sen få massa stalaktiter att falla från taket och då få Ferno att dö. 
Draken sprutade eld mot Alex och Alexandra. Men de duckade och sprang mot en pelare av sten. De gömde sig bakom pelaren och hoppades att Ferno inte såg dem. 
Alex sprang fram och högg honom  i svansen med svärdet. Ferno blev vansinnig och han började gå mot dom. Han var trött så han såg inte att Alex gick mot en lavapöl. Alex gick runt lavapölen och Ferno ramlade i. Alex trodde att han var besegrad men då såg han något som bubblade i lavan och alla Fernos tre huvuden kom upp. De såg inte ansiktena för att de var täckta av lavan. 
Då insåg Alex att hans plan hade misslyckats. Då droppade en vattendroppe på Alexs huvud. Han förstod att det var en vattenkälla ovanför honom. Han kom på en ny plan och kastade svärdet upp i grottaket. Vattnet forsade mot Ferno. Precis då sprutade draken eld mot Alex. Vattnet släkte elden och dränkte honom i vattnet. Då stelnade lavan runt om Ferno. Han var besegrad. 
Alex och Alexandra gick ut ur grottan och insåg att de hade besegrat Ferno. Då började svärdet lysa och förvandlades till hans farbror. Draken hade tidigare förvandlat honom till ett svärd. Alex blev jätteglad  för att hans farbror var tillbaka.
Snipp snapp slut så var sagan slut. 

Isac Damfeldt. 





måndag 27 januari 2014

Läxa vecka 5

Nu är det dags att läsa ut boken om 5A och deras spännande äventyr. Läs ut boken och svara på frågorna:

·      Vad berättar Billy för sina klasskamrater? Vart tror du han reste? Gissa på ett land i Europa där ingen annan varit och hitta på vad han kan ha varit med om. 

måndag 20 januari 2014

Prinsessan och bybon

Det var en gång för länge sen en prinsessa som hette Matilda. Hon hade långt rakt blont hår och var vackert klädd med en lång rosa klänning med massa volanger. Hon bodde i ett stort slott och hade aldrigt gått ner till byn nedanför, men en gång frågade hon sin pappa.
- Snälla pappa kan jag få gå ner till byn och gå på marknaden, vädjade Matilda.
- Hm jag vet inte du har ju aldrigt varit där, svarade Kungen.
- Men snälla,snälla,snälla pappa jag kan ta med mig någon vakt, bad Matilda.
- Okej men ta med dig tre vakter, sa Kungen.
- Tack snälla pappa, svarade Matilda glatt.

När Matilda var på väg ner till byn sa hon till ena vakten.
- Vet du vad? Du kan gå till slaktaren och köpa lite skinka för det vill pigan ha, och gå upp med det till slottet. Jag har ju ändå två vakter kvar.
- Okej jag gör väl det, svarade vakten beskymrat.
När dom kom till början av marknaden så vände hon sig till andra vakten
- Du jag glömde lite guldmynt i slottet, kan du gå och hämta dom? Vi står kvar här, lovade Matilda.
- Okej stå kvar precis här, svarade vakten.
Matilda nickade och log och vakten vände sig om och började gå. Matilda väntade ett tag sen vände hon sig och så om och började gå. Vakten tittade förbryllat på Matilda och sa
- Ursäkta att jag stör prinsessan, men Ni sa ju att Ni skulle vänta här men har ni glömt det?.
- Nej då, det har jag inte glömt men du kan stanna här och vänta och när andra vakten kommer tillbaka så går ni till mig, svarade Matilda.
- Men hur ska vi hitta dig, undrade vakten.
-  Följ bara vägen till marknaden, sa Matilda bestämt.

Efter en stund kom hon till mitten av marknaden, det var fullt med folk och massa fina stånd.I ett stånd fanns det massa fina smycken. En söt pojke stod vi ett stånd och han blev snabbt förtjust i Matilda och hennes leende. Matilda kollade noga på pojken, han var så söt tyckte hon och plötsligt sa pojken
- Hej jag heter Nils.
- Hej jag heter Matilda, svarade hon mjukt.
Nils tittade storögt på Matilda och stammade fram.
- Är du e kungens barn alltså prinsessan?Frågade han med förvånad röst.
- Ja men snälla sig det inte till någon för jag gillar dig och jag vill träffa dig fler gånger, berättade Matilda tyst.
-Okej ska vi gå till en park som ligger här i närheten, viskade Nils till Matilda.
-Ja det vill jag gärna, viskade Matilda tillbacks.

När Matilda och Nils gick hem från parken så såg dom att det var fullt med folk på marknaden. Kungen och vakterna var också där
- Den som har tagit min prinsessa kommer ångra det, ropade kungen ut.
Matilda såg på Nils
- Jag måste gå nu men vi syns någon gång, sa Matilda bekymrat.
-Okej men jag vill att du ska veta att jag tycker om dig, viskade han och gick därifrån. Matilda gick fram till den lilla scenen och ryckte kungen i armen och viskade
- Jag är här och mår superbra.
Kungen såg arg och snäll ut på samma gång och ropade ut igen
- Förlåt för detta misstaget! Men jag var så orolig.
När Matilda och kungen kommit hem till slottet sa Matilda
-Pappa jag är lite små kär i en pojke jag träffade det var han jag varmed idag
- Va bra du måste ändå gifta dig snart, men var bor pojken, i vilket slott?
-Ee han bor i byn nedanför, svarade Matilda tyst.
-Va! Det kommer inte på frågan att du ska gifta dig med en bybo.
-Men pappa, bad Matilda
-Nej, sa kungen.
Då blev Matilda arg och ledsen så hon sprang ut ur slottet och in i skogen som ligger bakom slottet hon gick gråtande i flera timmar i skogen och plötsligt ser hon en stor stubbe hon sätter sig på den. Hon somnade och när hon vaknade var hon i en stor bur i ett mörkt slott, och plötsligt kom en stor drake fram och sog på henne som om draken ville äta upp henne.

Medans det händer så har kungen börjat gråta han säger till varenda vakt att leta i skogen efter henne. Nils hör en vakt säga till några andra vakter
- Prinsessan har vandrat in i skogen och jag tror draken har tagit henne.
Nils såg rädd ut han och sprang därifrån till hans farbrors hus.
-Farbror! Farbror! Snälla kom får jag låna Athena , ropade Nils
- Ja men varför?Undrade farbrodern.
- Jag vill så gärna ut och rida, bad Nils
- Okej men ta väl hand om henne, önskade farbron
- ja det ska jag.
Athena var en vacker häst vit skimrande och mycket lydig.Nils galopperade i väg på Athena och han kom snabbt fram till porten av drakens slott, Han började leta längst vägen och hittade en lagom stor öppning så Athena kom emellan. Nils gick uppför en stor trappa som var lite söndrig här och där. När han kom upp till sista trappsteget viskade han till Athena
-Gå och leta rätt på draken så letar jag efter Matilda.
Han kom upp och började leta bakom en stor hög smycken, diamanter och massa annat värdefullt. Så såg han en stor bur och i buren satt en flicka och grät, det såg inte ut som Matilda.
- Hej, sa Nils försiktigt
- Nils! snälla släpp ut mig, nyckeln ligger där borta, bad Matilda.
- Matilda? Är det verkligen du, undrade Nils,
- Ja så klart det är jag, svarade Matilda.
- Men du ser så annorlunda ut, viskade Nils samtidigt som han smög sig bort dit där nyckeln låg. Han tog nyckeln och skyndade bort mot Matilda.
-Så där ja, nu är du fri, Nils glatt.
Matilda fnittrade till men plötsligt kom Athena galopperade emot dom. Draken kom efter. Nils tog Matilda i handen och började springa. Plötsligt kom han på svärdet han hade i svärdet i bältet, han tog upp det och började gå mot draken. Draken bakade och sprang därifrån. Draken tog ett skutt utifrån fönstret och flög långt därifrån. Nils sprang tillbaka till Matilda som hade hoppat upp på Athena.
- Är du skadad? Frågade Nils
- Inte så illa, det kunde vara värre, svarade hon lyckligt.
På väg till slottet satt Matilda på Athena och Nils ledde dom. När dom kom till byn var det många som kollade. Dom gick upp till slottet utanför sa Matilda
- Vänta här så kommer jag snart.
Nils nickade och stod med Athena. Matilda gick in i slottet och såg sin pappa gråtande.
-Man pappa vad är det, undrade Matilda
- å, du är hemma, sa kungen lyckligt
Matilda berättade hela händelsen och så sa hon.
- Pappa du ska få träffa den som räddade mig och den jag vill gifta mig med.
- Såklart du får gifta dig med han,svarade kungen glatt.
Snart så gifte sig Matilda och Nils och levde lyckliga i alla sina dagar

    Snipp, snapp snut så var sagan SLUT!!

Av:Disa

Läxa vecka 4


Läxa vecka 4. Läs sidorna 196-207 och svara på frågorna:

·      Tror du att Billy kommer tillbaka, varför?

·      Vad menar Eva med plan A och B. Vad är det hon ska göra tror du?



 Läs gärna era klasskamraters sagor och kommentera med positiv respons!

Riddaren

Det var en gång en riddare som bodde på ett slott på landet. Riddaren hette Tom. Han tränade hårt med sitt svärd varje dag.

En dag gick han ut för att hämta några bär i skogen. Då såg han prinsessan Victoria som behöver hjälp.
-Hjälp! Skrek hon.

Då såg Tom en grön drake som höll i prinsessan Victoria med sina stora klor. Tom sprang så fort han kunde. Men draken sprutade eld på gräset. Då började det att brinna. Alla som var där skrek av rädsla.
-Jag kommer! Skrek Tom när draken Flög iväg.

Då kom massa människor med vatten i hinkar. De släckte elden. Tom bestämde sig för att börja ett äventyr. Hans mål var att få tillbaka prinsessan till slottet.
Tom gick den vägen draken flög iväg. Han hade inte mycket mat bara lite bär.
-Jag hoppas bären räcker sa Tom till sig själv

Han gick i 2 timmar. Det börjar bli natt. Jag måste sova nu men var? Tänkte Tom.
Han hittade några kvistar och löv sedan lade han sig på det.

Tom vaknade av dagsljuset. Han sov som en stock inatt. Ooh! gäspade Tom
Det var skönt. Tom tog fram några bär ur sin ficka. De var helt mosade
men han åt upp dem. Tom visste att draken skulle befinna sig vid ett berg
det hade han hört när han var liten.

När han gick kom det fram några troll med spikklubbor i sina händer.
Det enda vapnet Tom hade var ett silversvärd. Trollen attackerade
men Tom hoppade åt höger. Tom attackerade också, han högg av alla
huvuden på trollen. Tom vågade inte titta. Sedan såg Tom att trollen var
döda. Men Tom sprang så fort han kunde han kände på sig att det fanns
fler troll.

Nu var han äntligen framme vid berget. Han klättrade uppför berget och
såg prinsessan. Han blev överlycklig. Tom sprang så fort han kunde.
men då såg Tom att draken var där. Han blev inte speciellt glad.
Tom sprang mot draken med full fart. Draken sprutade eld på Tom
men Tom aktade sig snabbt. Tom sprang i mellan drakens ben och högg
av det vänstra benet. Draken vrålade högt och flög sin väg. Prinsessan
Gick fram till Tom och kysste honom så gifte det sig i slottet och levde lyckliga
I alla sina dagar!

Elias











     

GIRL POWER


Det var en gång en prins som bodde i ett blått släp nere på havets botten. En dag kom det ett fult grönt troll och band fast prinsen vid en stolpe i släpet och vaktade den enda utgången.

En vacker dag kom det en prinsessa med sin gamla rodd båt . Helt plötsligt kom det en stor vithaj och bet tag i hennes åror och simmade iväg med dem.Prinsessan  lutade sig över kanten av båten för att se var hajen hade simmat och då såg hon de blå släpet som prinsen var i och prinsessan var nyfiken av sig och hon simmade ner.när prinsessan var nere fick hon se de fula trollet och den vackra prinsen.prinsessan såg att prinsen var fastbunden så hon började slåss mot trollet och då kom hon på att troll inte tål smink.då tog prinsessan fram sin sminkväska och gav trollet en makeover så trollet dog av allt smink.när trollet hade sjunkit ner på golvet i släpet så band prinsessan loss prinsen.

Prinsessan och prinsen simmade upp till hennes gamla båt och så rodde dem med händerna till prinsessans slott som låg på en ö i närheten.När de hade kommit fram såg prinsen hur stort slottet var.Och sedan när de hade kommit in så frågade prinsen
-vill du gifta dig med mig
och prinsessan svarade
-ja.              

SLUT

Casper

söndag 19 januari 2014

Violetta


Det var en gång en enhörning som hette Violetta och hon var prinsessa. Hon var rosa och hade ett horn av äkta guld.

En dag blev hon bjuden till sin bästa kompis som också var enhörning, hon hette Teddy. Violetta red iväg till Teddy och efter en stund var hon framme. Teddy hörde att Violetta knackade tre gånger. Teddy gick mot dörren och öppnade.
-Hej, sa Teddy glatt.
-Hej svarade Violetta lika glatt.
Violetta gick in och satte sig vid bordet. Det var framdukat med kakor, bullar och tårta. Violetta tog en bit tårta, på några sekunder hade hon slukat i sig biten.
-Kan man få receptet på tårtan? undrade Violetta
-Det är mitt eget recept och det är hemligt, svarade Teddy nöjt.
-Jaha, men då går jag då. Sa Violetta argt.
Violetta gick med bestämda steg mot dörren, öppnade den och smällde sedan igen den.


Violetta hade skadat sitt horn så om hon sprang snabbt så skulle hornet flyga av och hon skulle inte få ett nytt då. Men det hade hon helt glömt av. Så plötsligt ökade hon farten och hornet flög iväg, Violetta hann inte att se vart eller hur långt det flög iväg.
-NEEEEEEEEEEJ!!! Skrek Violetta
Violetta gick ner till dammen för att lugna sig, för det var alltid lugnt vid dammen. Men plötsligt kom en stark vind och föste ner henne i dammen. Violetta klev upp ur dammen för att kolla ifall hon blivit smutsig. Det hade hon inte blivit utan hon hade blivit ett monster!
-HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!!!!!!! Ropade Violetta det starkaste hon bara kunde. Hon hade blivit ett stort blått hårigt monster.


Dagarna gick och hon var fortfarande ett stort blått hårigt monster. Violetta började gråta. Hon försökte att klä sig i sin finaste klänning men det funkade inte. Hon åkte och klippte sig men det funkade heller inte. Hon till och med färgade pälsen men hon blev inte finare för det. Ingenting fungerade för att hon skulle bli finare.


Det gick flera dagar och nu hade hennes röst blivit mörk. Violetta bestämde sig för att gå till en trollkarl. på vägen dit stod alla och skrattade. Violetta blev jätteledsen och började gråta. Nu var hon framme hos trollkarlen, Violetta knackade och gick in.
-Hej hej, sa trollkarlen och flinade till.
-Hej sa violetta dystert.
-Vad ska jag hjälpa dig med? Undrade trollkarlen.
-Ser du inte, jag är förvandlad till ett monster. Skrek hon.
-Då ska vi se om vi hittar drycken för att göra så att du blir enhörning igen. Sa trollkarlen
-Monster, monster, monster, japp här är drycken som du ska ha så att du blir enhörning igen.
Innan trollkarlen han att säga något ner hade redan Violetta  druckit upp hel drycken.
-Du skulle bara tagit en droppe, utbrast trollkarlen.
-Nu kommer du bli en drake, sa trollkarlen med en förskräckt min.
Violetta stod bara där helt stum. Hon visste inte vad hon skulle göra. Violetta som hade trott att allt skulle bli så bra, men det blev det inte. De blev snarare MYCKET värre. Påvägen hem fattde hon ingenting. Alla skrattade.
-VAAAAD!?!? Skrek Violetta.
En enhörning gick fram till henne och viskade att hon var hälften drake hälften monster. När hon vaknade nästa morgon gick hon och kollade sig i spegeln. nu var hon hel drake. Violetta skrek men fick inte inte fram något ljud, utan bara en massa eld kom ut. Det knackade på hennes dörr. När hon gick och kollade såg hon att det var brevbäraren, han blev så förskräckt så han svimmade.


En vecka senare bestämde sig Violetta för att åka till en ny trollkarl. När hon var framme hos trollkarlen så fattade han exakt vad som var problemet. Trollkarlen tog fram sitt trollspö och tog till lite magi, vips så var ViIoletta en enhörning igen hon hade fått sitt fina guldiga horn tillbaks.
-JAAAAAAAAAA, tusen tack. Som tack för att du gjorde så att jag inte är en drake så ska du få gifta dig med mig.


Tre veckor senare var det dags för bröllop. Violetta hade på sig en vit klänning med rosa detaljer. Inne på bröllopet såg Violetta att Teddy var där, hon blev jätteglad över att Teddy var där och Violetta sprang fram och kramade Teddy och sa förlåt för att hon blivit så arg. Teddy förlät henne. Violetta gick till trollkarlen och nu gick den in i kyrkan tillsammans och gifte sig.


Och så levde dem lyckliga i alla sina dagar...


Maja Jansdotter 5C

Mjölet


                                                         

Det var en gång en kille som hette Ingvar. Han hade en potatisnäsa och elefantöron. En dag sa han
-i dag ska jag göra pannkakor. Sa han till sig själv. Han tog fram allt som behövdes stek panna,mjölk,socker allt utom mjöl då sa han till sig själv.
-Nej då jag har ju inget mjöl
Han tog fram plånboken men där var inga pengar. Han letade i hela huset men han hittade inga pengar. Han vände upp och ner på huset och då hittade han pengar. Han gick och köpte mjölet. När han kom hem började han göra pannkakor. Precis när han skulle hugga i så ringde det på dörren. Det var Ingvars kompis Erik han var hungrig och sa
-Hej Ingvar jag var på en promenad och var i närheten och var hungrig och undrade om du     ville bjuda. Sen åt dom och pratade hela natten lång.

                                                            Slut


                                                      Av:Dragan
       
                                                             5c

Båtkidnapparna från Spanien


Det var en gång en prinsessa som hette Margareta och hon Bode i Portugal.
 Hon bodde i ett slott. En dag frågade hon  sin pappa.
-Får jag gå ner till viken.
-Okej kom tillbaka om en timme.
-Okej.
När det hade gått 50 minuter så kom det två kidnappare och ena kidnapparen sa
-Äntligen har vi henne med skrattande röst.
Prinsessan skrek
-Hjälp! pappa!
Men han hörde inte det. Dom tog båten och åkte iväg med henne. När det hade gått en timme så kom pappan ner till viken och då skrek han
-MARGARETA
Sen så såg han henne i en båt ute på sjön och det va två andra personer med henne som va svartklädda. Då gick han tillbaka och skrek.
-Min dotter är kidnappad av två svartklädda killar jag vet inte vart dom ska ta henne men kan någon hjälpa henne? Då kom en häst och sa jag kan rädda din dotter. Då skrattade kungen och sa.
-Ska en häst rädda min dotter visst försök du om du vill lycka till då.
Sen så sprang hästen iväg och så kom hästen fram till en mörk skog. Då kom ena kidnapparen och började jaga hästen. Då kom hästen till ett stup och så såg han  Margaretas låda han hoppade och landade på den.
Kidnapparen skrek
-kom till baka.
Efter 5 timmar så kom han till Spanien
när han va framme så gick han upp från havet och så såg hästen tre tjejer och en av dom var Margareta. Sen kom kidnapparna och han stånga i väg ena i vattnet sen kom den andra slog hästen så han svimma. Då tog kidnapparen Margareta och sprang iväg sen en halv timme efter så vakna han och sprang med dom två andra flickorna. Sen kom dom till en skog då såg han Margareta.
Margareta sa.
-Ta mig till pappa snälla.
Då hoppa Margareta upp på hästen med dom andra så red dom i 5 timmar sen så va dom framme kungen sa du klarade det och dom andra två va Margaretas kusiner brättade kungen för Margareta sen så fyra dom hela natten. Och sen så kom den ena kidnapparen och skrek
-Jag kommer dö.
Sen så sköt dom han i magen.
Alla levde lyckliga i alla sina dagar.
AV:ADAM

Bert och guldäpplet


Det var en gång  en riddare som hette Bert. Han var den bästa riddaren i kungariket, han var modigaste av alla.

Bert var lång, han hade rustning och svärd och han hade en häst också.

En dag så fick Bert reda på att prinsessan Victoria var var allvarligt sjuk. Hon hade blivit förgiftad och en gumma sa att hon behövde ett guldäpple för att bli frisk.

Riddare Bert red på sin häst och letade efter äpplet men flera timmar gick och han hittade inget guldäpple så han red hem igen.

Nästa dag var prinsessan sjukare än vad hon var dagen innan. Victoria behövde verkligen äpplet.

Bert red med sin häst och letade efter äpplet,han red över en stor äng och sedan igenom en skog där skogen slutade fanns det en bro och där stod det tre vakter.

Riddaren visste att dom inte skulle låta honom gå förbi så då hoppade Bert över vakterna med sin häst. Han tog äpplet och hoppade över vakterna igen.

På vägen tillbaka så red Bert väldigt snabbt för att ge äpplet så snabbt som möjligt till prinsessan.

Efter 1 timma var han framme i slottet, han sprang till Victoria. Hon blev genast frisk.
-Vill du gifta dig med mig? Sa Victoria
-Ja gärna!sa Bert

Snipp snapp slut så var sagan slut!!

Diego








Sagan om den försvunna prinsessan


Det var en gång en prinsessa som hade ljust långt hår med fina blåa ögon och en fin rosa klänning på sig. Det var en kuslig natt, Prinsessan var bara ett år gammal hon låg i sin säng. Så öppnades dörren till hennes rum och då var det en gammal tant som tog prinsessan ut från rummet. Alla i kungariket var så ledsna.

 Långt långt in i skogen var prinsessan hon hade blivit stor. Hon tänkte nästan hela tiden på att hon kom ihåg att hon låg i en liten säng och att det var många som tittade på henne. Prinsessan gick ned för trappan och såg sin mamma och frågade
-Varför är vi inte lika och varför är inte pappa hemma.
-Det kommer du inte få reda på så fråga inte mer.
-Men kan jag få gå ut en stund.
Det fick hon så hon gick ut.

Vid kungariket var kungen arg och valde en kille som skulle leta upp prinsessan och han skulle bli prins då.
-Okej jag rider iväg på min vita häst nu säger prinsen. Han var långt långt in i skogen då så såg han en trollkarl som hette Lars det visste man. Men han ville inte flytta sig även om prinsen skrek ur vägen men han röde sig inte en smula. Prinsen hoppade av hästen och frågade
-Vill du någonting?
Lars ville att prinsen skulle hitta en blomma som var magisk. Prinsen gick med på det men han ville att Lars skulle hjälpa honom att hitta prinsessan. Lars svarade
-Det kan jag men åk nu för annars hjälper jag inte dig.
Prinsen åkte iväg och hittade den magiska blomman och kom tillbaka i god tid. Lars blev nöjd och sade - Tackar så mycket. Prinsen sade
-Nu ska du hjälpa mig.
Men det hade Lars inte tid med så han försvann. Prinsen blev inte jättearg men han fortsatte leta efter prinsessan. Och äntligen så hittade prinsen ett högt torn.
-Kom nu prinsessan vi ska hem.
Prinsessan kom ner och dom red iväg för hon visste att hon var en prinsessa. Så firade dom en hel vecka eller kanske två så levde dom lyckliga i alla sina dagar.

Nellie L

Vilse i skogen

                                             
Det var en gång en kille som bodde i ett fint.Hus han var rik och va ihop med sin fru.Hans fru och han hade bråkat så mycket sista tiden så mannen bestämde sig för att göra slut. Efter veckan han hade gjort slut har han ångrat vad han hade gjort. Han gick ut i skogen för att han tänkte att han behövde lite luft.


Han gick längre och längre in i skogen och till slut visst han inte vad han var . Så han ropade:
-Hjälp hjälp!!!!!
Ingen hörde honom.Han hittade ett hus som var brunt:
-Det såg ganska gammalt ut, Sa han.Det var ett brunt litet hus med grästak och skorsten han knackade på det kom ut en gammal gumma som såg ut som en häxa.
- Hej sa han med osäker och lite skakig röst han var lite rädd.Hon sa
-hej vill du komma in till mig och äta bulle och dricka ?
-jag vet inte!
Sa han med osäker röst!
-Jag ska vidare! Sa killen
Egentligen så skulle han ingenstans men han var ju lite rädd.
-  Kom igen en snabbis bara?
- Jaha ok Sa han.Han gick in iden lilla stugan och satte sig vi ett litet bord med blommig duk hon gick in i köket och satte på kafé och värmde upp lite bullar på ett fat När kaffet var klart så hällde hon i ett medel i den ena muggen som var till han det var gift!!!.Hon kom ut från köket med bullar och kaffet .När han hade ätit klart sa han :
-Tack så mycket för fikan den var jätte god.
Han gick ut från stugan och sa:
-hejdå
Han gick vidare i skogen och försökte hitta hem men det kändes som att han var i en labyrint.Efter en liten stund kände han att han blev lite snurrig och ramlade ihop på marken.Det var en häxa som han var hos. han hade blivit förtrollad av det hon la i kaffet. Häxan skrattade ondskefullt .


Han hade svimmat.När han vaknade så stog det ett troll och kollade på honom nyfiket:
-Hej, Sa trollet:
-Eh hej, sa killen
-Är du ett troll? Frågade killen
-Ja, sa trollet
-Men vad heter du då? Sa killen
-Jag heter Ruben, sa Trollet
-Vad har hänt? Sa han också
- Inget särskilt, sa killen.
- Okej bra, sa Ruben.
-Ska vi gå hem till mig ,Sa Ruben.
- Ja visst  ,sa killen

Så levde dom lyckliga i alla sina dagar.

Ida

fredag 17 januari 2014

Skogsråt

                                     
Det var en gång för längesedan en man som hette Harry och som jobbade som vedhuggare ute i en stor stor skog. Fastän han jobbat som det i sex år så hände det en dag att han gick vilse. Han kom bara längre och längre bort och plötsligt fick han se en kvinna klädd i den vackraste klänning han set.
-kom med mig är du snäll bad kvinnan.
Han gjorde som hon sa och följde med henne hem.

Kvinnan bodde i ett vackert palats med fina turkosa väggar, ett tak av renaste guld och en enorm trädgård med massa rosenbuskar. Han beundrade palatset mycket men innan han visste ordet av var det kväll och han måste hem.
-Kom tillbaka i morgon och hälsa på, men du måste lova att knacka på björken här utanför 3 gånger så öppnar jag sa hon mycket mjukt men ändå bestämt.
-Okej sa han med självsäker röst och gick hem.
Men på hemvägen blev han osäker. Han hade ju redan en fru, han grubblade länge men bestämde sig för att inte säga något om den vackra kvinnan han mött. När han kom hem fick han plötsligt ont i huvudet.
-Äsch, det går snart över sa han osäkert.
Han kunde inte sova för han låg bara och tänkte på den mystiska kvinnan han mött i skogen Nästa dag sa han att han skulle till jobbet som alla andra dagar, men i själva verket gick han till den vackra kvinnan. Det här upprepades några dagar men en vacker dag tänkte han
-Varför måste jag knacka hela tiden och gick in utan att knacka. Men det skulle han inte gjort!!!!!

Där satt det fulaste trollet han någonsin sätt. Hon hade långt stripigt hår, en lång näsa, ofräscha naglar och en rygg som såg ut som en rutten och äcklig trädstam. Han sprang och hon ropade efter honom
-DU DIN LILLA LUS!!!!!
Han sprang nu ännu fortare och slutade inte förrän han kom fram till sitt hus,han berättade om den mystiska kvinnan för sin fru och hon blev så paff att hon ramlade ihop.Han lyckades väcka henne och tillsammans gjorde det ett motgift mot den hemska kvinnan som kallades "skogsråt". kom på en ramsa.

-Ett troll så fult med en hemsk rygg
Förvandlas till en vacker kvinna men stygg.
Hon lurar män en efter en
Sen, sen vill jag inte tänka på än.

Dom viskade denna ramsan 7 gånger och helt plötsligt hörde dom ett vrål som löd.
-Jag ska hämmnaaaaaaaaas!!!!!
Helt plötsligt blev det tyst och hon försvann ner i marken. Mannen fick plötsligt ett ryck och hade nu ingen huvudvärk längre.Då förstod dom att det var "skogsråt" som hade förtrollat mannen.Nu kunde alla män gå ut i skogen utan att bli förtrollade av "skogsråt".

             SLUT!!!
   

Godismonstret



Det var en gång för länge länge sedan en prinsessa som levde i landet
Karamell. Det var en fin dag slottets vita färg lyste upp landet och
prinsessan Karamella skulle gå ut och plocka polkagrisar. Hon tog på
sig sin fina sockerklänning och kammade sitt långa rosa hår. Karamella
sprang till sin far kungen och sa
-Jag går ut och plockar polkagrisar.
Hon sprang ut så fort hon kunde. Karamella såg en polka buske och gick dit.
Hon började plocka 1..2..3
-Halo, släpp mig skrek någon.
-Åå jag såg dig inte polkan sa prinsessan.
-Akta dig! om Surskallen tar sig ut från sitt godisfängelse tar han dig sa
Polkan han tog mig igår men jag lyckades ta mig ut från hans lya sa hon.
-Oj du hade stor tur sa karamella
Polkan vinkade och skuttade iväg till sin polkabuske.
Hon fortsatte att plocka 4..5..6..7....Karamella svimmade.

-Vakna, jag vill inte ha en trött måltid sa någon.
-Va? var är jag och vem är du? sa hon.
-Känner du inte igen mig? Godismonstret.
-Hjälp!! Godismonstret har tagit mig skrek Karamella.
-Tyst jag vill inte ha en gnällig måltid du ser väldigt sockrig ut idag sa
Godismonstret.

Kungen blev orolig när han inte såg henne vid polkabuskarna och fick höra
att hon hade blivit kidnappad
-Den som hittar min dotter får gifta sig med henne sa kungen oroligt.
Pepparkakan Morris hörde nyheten och ville rädda henne.
Det var många som deltog i det. Många försökte Men ingen klarade sig.
Då tänkte Morris "jag gör det för kungens skull". Han tog med sin polkagris
och började gå. Han var framme vid Oskogen och Morris tänkte att ha
måste vara försiktig. Han hörde något och sprang iväg.
Vad är detta?..å nej jag har fastnat i en Chokladklump tänkte han
Morris försökte ta sig loss men det gick inte. Han hörde det skrämmande
ljudet igen. Något kom fram..det var en cerisefärgad  godisråtta.
Godisråttan drog försiktigt loss Morris.
-Mot Godismonstret skrek pepparkakan


De var framme.
-Vänta här, jag går in sa Morris till godisråttan.
Pepparkakan såg karamella.
-Psst Karamella jag ska befria dig sa han.
-Du? Ddu kommer aldrig att klara dig sa hon.
Godismonstret dök upp och Morris svingade sig upp tog tag i örat tog och
Tog fram polkabojarna.
-Du är fast i din egna bur sa pepparkakan.
-Jag ringer godis vakterna sen.
-Åå hur skulle jag kunna tacka dig sa hon.
-Du behöver inte ge mig något sa han.
Karamella kysste honom ändå .
Pepparkaksförbannelsen bröts och Morris förvandlades till en prins.
De gifte sig två dagar senare och levde lyckliga i alla sina dagar.

Slut
       Namn: Syela


Sagan om Natacha


Det var en gång en tjej som heter Natacha. Hon hade en mamma som är drottning och en pappa som var kung. Hon hade inte bärettat för någon vem hennes föräldrar är. Nu knackade det på Natachas dörr.
-Inget svar sa drottningen tyst.
Drottningen kom in till Natacha.
-Dags att vakna nu upp till skolan sa drottningen.
-Här är dina kläder sa drottningen
Aldrig att jag kommer ha på mig så fina kläder iallafall tänkte Natacha När drottningen åkte bytte Natacha kläder. Natacha gick ner
-Hej då Olga skrek Natacha för dammsugaren var på.
-Hej då skrek Olga
När Natacha kom ut kom hennes dracke som hon åkte  till skolan med varje dag.
Efter skolan följde Natacha med Matilda hem. Matilda var Natachas bästa kompis.
-Kan du hålla en hemlighet frågade Natacha
-Ja det kan jag svarade Matilda glatt
-Okej jag har en mamma och pappa som är drottning och kung sa Natacha med en suk.
-VA har du ? Sa Matilda högt.
-Ja det har jag men säg det inte till någon sa Natacha.
-Okej lovade svarade Matilda.
-Bra sa Natacha glatt.
Nästa dag i skolan kändes allt annorlunda för Natacha. Hon kom in i klassen och alla kom och frågade
-Har du en mamma som är drottning och en pappa som är kung?
Natacha kollade på Matilda och sprang ut.När Natacha kom in i skogen hon satte sig på en sten.
-Hej sa trollet
-Vem va det? sa Natacha
-Det är jag din kompis trollet sa trolltet med en rolig rust
-Jaha hej sa Natacha med ett leende
-Är du inte i skolan frågade trollet?
-Joo men jag sprang där i från för Matilda har sagt hemligheten sa Natacha
Nu kommer  Natachas kompisar.
-Va gör du här frågade Flisa
-Vill ni fortfarande vara min vän frågade Natacha
-Såklart vi vill svarade Sofi
-Jag trodde inte jag skulle ha någon vän kvar
-Du är ju typ som alla andra sa tovali
-Kom nu nu går vi till skolan sa Sofi
Så levde alla lyckliga i alla sina dar

Ellen

Tårtprinsessan

                                 
Det var en gång en tårtprinssesa som bodde i em fin stad som hette Tårtisstaden, tårtprinssesan var en rosa marsipan tårta, med långt vitt gräddhår och rödsvarta klackskor.
Men en dag kom tårtmonstret med sin kurrande mage, han tänkte äta upp alla tårt hus. Allt tårtfolk och bebistårtor sprang och gömde sig, men tårtmonstret åt och åt och åt upp allt allt tårtfolk och tårthus. Han var så mätt när han skulle börja äta tårtprinssesans hus att han sommnade .
Tårtprinssesan hade också gömt sig och tillslut vågade hon gå ut och kolla om tårtmonstret sov hårt , hon smög förbi tårtmonstret som låg och sov utanför hennes hus , tårtmonstret ryckte till och reste sig, tårtprinssesan som kallas tårtia sprang in i sitt hus blixt snabbt.
-min stackars mage..! Muttrade tårtmonstret och visslade då kom alla hans höktårtätare och lyfte honom så han flög upp till sig .
Nu vågade Tårtia gå ut och kolla igen. Allt var borta, allt! alla hus alla träd, till och med Tårtias vänner och familj hade han ätit upp, bara den svarta marsipan vägen var kvar.
-hallå!? mamma , pappa ....? tårtia väntade efter svar.                   Tårtlisa??
Tårtlisa var hennes syster. Tårtia blev rädd, tänk så skulle hon aldrig mer få träffa sin mamma och pappa, eller Tårtlisa.
-Är någon där? Ropade Tårtia darrande. Från ingenstans kom en Kallsong som åkte i en tvättmaskin .
- Jag är Kallsongmannen som hörde ditt ropande , fast jag kallas Kalle! Sa Kalle stolt.
-Hej, jag heter Tårtia, alla mina vänner är borta för Tårtmonstret har varit här. Svarade Tårtia.
-Vi ska hitta dom! Sa kalle bestämt.
- Men dom är uppätna av Tårtmonster och hur ska vi hitta dom? Undrade tårtia.
-Jag vet precis vart han bort, jag har nämnligen hjälpt många prinsessor sa Kalle.
- Vart bor han då? Frågade tårtia.
- Ovanför tårtmolnen i skräckhuset som det kallas, berättade Kalle, följ bara efter mig.
Båda två hoppade i sina fordon, Tårtia hade ett tårtfat och Kalle en tvättmaskin och Tårtia följde efter Kalle. Deras bilar kunde flyga så dom flög upp till molen. Men just då kom elvispen och gjorde en rejäl storm.
- Åh nej! Skrek Tårtia, vad ska vi göra?
- t..a t..gg i sl..a.en! Skrek kalle.
Det var en sån storm så man hörde knappt vad han sa.
- VAD SA DU? Ropade Tårtia, och försökte köra igenom vinden.
- TA TAG I SLADDEN OCH DRA UT DEN! Skrek Kalle igen.
Tårtia satte på sin motor på högsta fart mot elvispens sladd. Medans kalle distraherade elvispen .
- Jag har den! Ropade Tårtia.
Hon drog i sladden allt vad hennes tårtkrafter tålde, hon drog och drog och ...SMOCK!! Sa det och hon hade fått ut sladden.
- JA!! Vi klarade det ! Ropade Tårtia .
Kalle pustade ut .
- Nu måste vi köra vidare! Pustade Kalle ut.
Så dom fortsatte att köra och köra tills dom såg Tårtmonstrets hus "skräck huset". Huset såg ut som en sop tipp, fullt med smuts och tårtrester.
- Där måste dina vänner vara! Sa Kalle och pekade mot skräckhuset.
Tårtia nickade.
- men hur ska vi komma in? Frågade Tårtia.
- Vi måste smita in bakvägen, det är alldedes för många tårtmonstervakter viskade Kalle.
- Okej. Viskade tårtia tillbaka.
Kalle började smyga mot Tårtmonstrets skräckhus. Tårtia råkade stöta till en tårttallrik, och den flög upp och landade med ett BRAK!
- Ssssccchhhh! Viskade Kalle och fortsatte smyga.
- Förlåt! Viskade Tårtia generat.
Dom smög och smög, tills dom såg bakdörren som stog på glänt. Kalle började springa och tårtia sprang efter. Dom gick in genom bakdörren och hörde Tårtmonstret snarka. Kalle tog tag i en kniv som var Tårtmonstrets .
- Vad gör du ? Viskade Tårtia skrämt.
- Vi måste öppna hans mage för att få ut tårtfolket. Svarade Kalle .
- Just det, Instämde tårtia.
Kalle tog sats för att hoppa upp i Tårtmonstrets höga säng, och hörde skrik från magen.
- jag hör dom viskade kalle lite högt.
Tårtia gjorde tummen upp. Kalle högg ner kniven i Tårtmonstrets mage, Tårtia höll för ögonen. Ut kom massa tårthus och tårtfolk .
- JAAA! Ni är räddade! Skrattade Tårtia.
Tårtia sprang mot tårtfolket.
-TÅRTIA ! Ropade hela Tårtias familj.
- MAMMA , PAPPA , TÅRTLISA! Svarade Tårtia, jag har varit så orolig.
Tårtia kramade sin familj i en gruppkram, men då ser hon Kalle gå ut och vinka åt Tårtia, Tårtia började springa mot Kalle och kramade honom hårt.
- Tack för hjälpen ! Log Tårtia.
- tack själv, det var ett roligt äventyr! Svarade Kalle och log.

Några veckor efter blev Tårtisstaden och Kallsongstaden en enda stad, för Tårtprinssesan och Kallsongmannen gifte sig och levde lyckliga i alla dina dar...

SLUT


Av: Filippa 5C




De tre nissarna

   ~De tre nissarna~

Det var en gång för länge sedan tre nissar som skulle göra paket till julafton. Men plötsligt en dag så flög ett paket i väg till den hemska skogen. Tomten sa:
- Ni tre nissar får gå och hämta det paketet.

Då gick de tre nissarna i väg till den hemska skogen. När de kom fram till skogen så var det tre vägar. Dom gissade på den första vägen och började gå.

När dom hade kommit en bit så hoppade det fram ett troll
och satte en bur på dom.
-Släpp ut oss sa alla med pipig röst.
Men trollet vägrade att släppa ut dom.
-Hallå nissar vi är så små vi kan bara springa igenom buren viskade första nissen.
De testade om dom kunde springa igenom buren. Det gick och dom bara sprang och sprang. Men trollet sprang efter dom. Efter en liten stund så blev trollet trött så han gick hem igen.

Nu var nissarna i korsningen igen och testade den andra vägen. När dom hade kommit en bit så stod trollets mamma där med blåbär i en korg.
-Hallå nissar vill ni har lite blåbär sa trollets mamma med konstig röst.
-Ja! sa alla nissar.
När de smakade på blåbären så blev dom lite trötta och somnade. När de vaknade så var dom fast i en mindre bur.
-Nu är ni fast sa trollet.
-Vad ska vi göra nu? Sa första nissen
-Jag vet vi kan vi har ju verktyg i mössorna någon kanske har en spade och då kan vi gräva ut oss viskade tredje nissen.
-Jag har en spade! sa andre nissen.
De började gräva ut sig och trollet märkte ingenting.
-Ja vi kom ut skrek alla nissar.
De sprang och sprang.
-Nu finns det bara en väg kvar så vi tar tredje vägen sa första nissen.
De började gå men det tog lång tid.
-Där är paketet sa tredje nissen.
De tog paketet och började gå tillbaka till tomteladan.
-Bra nissar, nu får ni börja arbeta igen.
-Äntligen är vi tillbaka! Att göra paket är det roligaste vi vet sa alla tre nissarna

Snipp snapp snut så var sagan slut


Isac.H 5c








Djurräddarna

                                      Djurräddarna

Det var en gång en prins som hette Mario, han var förälskad i en prinsessa som hette Fiona. Prinsen ville gifta sig med henne så han hade tänkt att han skulle rida dit på sin häst, Bruno. Han red och red och red till slut kom han fram till det efterlängtade slottet. Mario lämnade av sin häst vid porten och gick in. Inne fick han se en trappa som gick uppåt mot ett torn där han chansade på att det var prinsessans rum så han gick i trappan som kändes som en evighet men tillslut slutade den vid en dörr. Mario knackade försiktigt. Några ljud hördes sedan öppnades dörren där stod prinsessan. Hon hade långt blont hår och blåa ögon och rosa klänning och ett jättevackert leende.
- Hej, vem är du? Undrade Fiona
- Hej, mitt namn är Mario och jag är här för jag vill gifta mig med dig sa prinsen artigt
- Men då måste du gå ner till min pappa och ordna ett bröllop okej?
- Okej!

Prinsen gick nerför trapporna och möttes av en stor och biffig man med stort vitt skägg. Och Mario sa bestämt till kungen:
- Jag vill gifta mig med din dotter!
- Okej men har du friat till henne?
- Nej men
- Inga men gå upp och fria till henne nu!
- Okej det ska jag!
                 
                                                 .......Mario gick upp till Fionas rum.......
Mario knackade lika försiktigt som han hade gjort innan. Ingen svara.
Han knackade igen fast hårdare. Inget ljud.
Han fick slut på tålamod och drog igen handtaget och där inne vad det INGEN.
Prinsen fick genast panik och började leta under hennes säng, i hennes garderob, överallt men det fanns ingen prinsessa i detta rum. Men han mindes drakslottet hans pappa hade berättat om när han var liten. Marios pappa hade berättat att draken tillfångatog prinsessor  med hjälp av sina medhjälpare. Prinsen visste exakt var slottet låg. Så han red hem till sitt slott och gick genast till örnen Marco. Prinsen förklarade för honom vart det låg och vad han skulle göra när han kom fram. Så Marco flög iväg direkt så nu var det bara att vänta.

När Marco äntligen kom tillbaka visste dom att Fiona var där och behövde hjälp men nu var det väldigt sent så prinsen gick till sin hund, Leo och berättade för han att dom skulle vakna tidigt imorgon så inte han var oförberedd och hade tänkt sova.

Klockan 4 på morgonen gick Mario upp och gjorde frukost åt sig själv och djuren. Han gick och gjorde sig redo för färden. Han red och red och red tills han fick syn på slottet och sa till Marco att flyga dit och titta om kusten var klar. Marco kom tillbaks och då förstod prinsen att draken inte var där så han red igenom porten och lämnade Bruno och Marco och sa till Leo att leta efter Fiona, Leo visste hur hennes lukt var så han satte genast igång med sitt nosande och det ledde dom till en dörr där inne måste prinsessan vara tänkte prinsen.
Han sparkade upp dörren och där låg prinsessan.
- Vad gör du här?! Frågade hon upprört
- Jag är här för att rädda dig sa prinsen
- Okej men vi måste skynda oss!

                                  .............på vägen till slottet............                                      
När dom kom fram så var bröllopet redan ordnat det förvånade dom riktigt mycket.
Dom båda prinsen och prinsessan var finklädda och gick fram till prästen. Dem gifte sig och levde lyckliga i alla sina dar!


Benet

söndag 12 januari 2014

Läxa vecka 3

     Nu har vårterminen kommit igång och här kommer nästa läxa i Fröken Europa. Nu närmar vi oss slutet av boken. 

   Läs sidorna 186-195 och svara på frågorna:

·      Varför tror du att Billy inte vill åka?

·      Varför tror du att Eva tycker att han måste åka?